Idag när jag gick ifrån fina sandras hem blev jag rädd. Jag pratade med Andreas i telefon och hade snuff i koppel, helt plötsligt ser jag ingenting. Helt svart för ögonen, strömmen i hela jävla ström hade gått. Första minuten såg jag absolut ingenting men sen började jag se lite saker. Tack för att Snuff var med mig, han hittade ju hem vilket jag knappt gjorde.

Förutom det så har min dag varit bra, smörgåstårta och Sandra i en kort sammanfattning. Börjar sakna folket där hemma mer och mer.

puss